Från sidoagenda till centrum - Hur klimatförändringarna kommer att skaka om fastighetssektorn under 2020-talet

LeaseGreens Hiilisuora-webbinarium samlade idag Finlands främsta experter från fastighetsinvesterings- och klimatsektorn. Tanken var att få nya insikter om hur klimattrenden kommer att förändra affärsverksamheten 2021 och därefter.

Presentationerna beskrev en mycket snabb förändring som skär genom hela affärsvärlden. Minskade klimatutsläpp och företagsansvar har gått från retorik till praktik. För fastighetsinvesterare finns det win-win-situationer där samma åtgärder förbättrar både slutresultatet och miljön. Denna omvälvning kräver att fastighetsägarna är alerta och lyhörda. De som ligger i framkant skördar frukterna och de som släpar efter får problem.

I sitt inledningsanförande beskrev Reima Rytsölä (bilden), Executive Vice President och Head of Investments på Varma, hur klimatförändringarna påverkar investerarnas liv.

”Kort sagt, mycket stort faktiskt. Förändringen har gått snabbt. För bara två eller tre år sedan var vi tvungna att motivera Varmas klimatmål separat. Vi fick frågan varför vi fokuserade på en sidoagenda när vårt legala mandat är att investera säkert och lönsamt. Mitt svar var: det är därför."

Med andra ord innebär ansvar nu säkra och lönsamma investeringar. Enligt Rytsälä har klimatförändringen en direkt inverkan på förmögenhetens värde och hur den fördelas. Varmas mål är en koldioxidfri portfölj 2035.

”Det här är också riskhantering: vi måste noga ta hänsyn till hur olika tillgångar behåller sitt värde", säger Rytsölä.

Han påpekade att det finns andra aspekter av byggnaders koldioxidavtryck än energieffektivitet, och att vissa av dessa fortfarande är dolda. Betong står t.ex. för 8% av de globala klimatutsläppen. Det är viktigt att fundera över hur byggnader kan byggas om och hur man kan förlänga deras livscykel.

Teslas värde speglar megatrendens kraft

Enligt Rytsälä på Varma har det stor betydelse för klimatåtgärderna när investerare i olika länder har samma mål och koalitioner och allianser bildas inom sektorn. Kapaciteten är olika i olika delar av världen, men förändringarna är snabba och går i samma riktning överallt.

”De nordiska länderna låg långt framme under en lång tid. Investerarna i Centraleuropa är också mycket medvetna. USA låg långt efter, men under de senaste två-tre åren har de offentliga pensionsfonderna där också tagit ett starkt grepp om klimatfrågorna", säger Rytsölä. Varma har internationella investeringar i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige och andra länder.

”Ett bra exempel på en allmän megatrend är den kraftigt stigande aktiekursen för elbilstillverkaren Tesla. Tesla är värt mer än resten av fordonsindustrin tillsammans."

Enligt Rytsölä avspeglas ansvarstagandet på ett mycket enkelt sätt i flödet av fastighetsinvesteringar. Ett exempel är populariteten för miljöcertifikat.

”Under de senaste åren har utländska fastighetsinvesterare blivit alltmer intresserade av Finland, särskilt av prime properties. För dessa aktörer är certifikaten mycket viktiga. Ju längre bort från hemlandet de verkar, desto viktigare är dessa saker."

Det internationella klimatarbetet tar stora steg framåt

Oras Tynkkynen, Senior Advisor på Sitra och mångårig energi- och klimatexpert, deltog i webbinariet från Bryssel. Han sade att de globala insatserna för att minska växthusgaserna kan göra förvånansvärt snabba framsteg.

”Under en lång tid kan det kännas som att ingenting händer. Sedan kan man gå framåt med en stor smäll. Det är så det ser ut nu när Kina, liksom många andra, publicerat sitt mål för koldioxidneutralitet. Om och när USA sätter sin egen tidtabell kommer 2/3 av världens utsläpp redan att ligga inom nollmålet. Trenden är icke-linjär."

Matti Kahra, ledande energiexpert på EK, beskrev i sin presentation hur nya gröna värderingar sprider sig i företagen.

”Koldioxidneutralitet och 1,5-gradersmålet har blivit en gemensam referenspunkt att arbeta mot. Åtgärderna sprider sig genom hela värdekedjan: stora företag kräver utsläppsberäkningar för hela leverantörskedjan, och effekterna sprider sig till små och medelstora företag. Investerare kräver också att klimatriskerna hanteras", förklarar Kahra.

En av de viktigaste faktorerna, enligt Kahra, är priset på utsläppsrätter i EU. För närvarande ligger priset på rekordhöga 35 euro. Prognoserna tyder på att priset kommer att stiga till 70-80 euro under de närmaste åren.

”Priset måste gå upp, eftersom det driver företagen att investera i utsläppsminskningar. Detta har en avgörande inverkan på deras lönsamhet och verksamhet."

Kahra påpekade att ett system för handel med utsläppsrätter också håller på att inrättas i Kina. Det kommer att bli det största i världen.

Klimatmålen kommer att förbli en dröm om inte byggnader förbättras

Jonni Ahonen och Essi Boije af Gennäs, direktörer för LeaseGreen, delade med sig av sin syn på hur hållbarhet kommer att förändra fastighetssektorn 2021.

”Fältet förändras mycket snabbt. De senaste fem åren har inneburit en stor förändring. Förr var det i stort sett bara opex. Folk förväntade sig snabba vinster till nollkostnad och ägnade mindre uppmärksamhet åt fastighetsförhållandena. ESCO-avtal spelade en nyckelroll", säger Boije af Gennäs.

Han sa att energiprojekt nu främst ses som möjliggörare. Koldioxidneutralitet är av stort intresse, liksom byggnaders skick och byggnaders livscykel. ESCO-projekt har försvunnit.

I sitt tal förutspådde Jonni Ahonen att koldioxidavtrycket kommer att bli ett standardverktyg för att genomföra fastighetsinvesterares strategier.

”Om en investerare äger ett stort antal byggnader utan förbättringar är det inte möjligt att uppnå ambitiösa hållbarhetsmål. Energieffektivitet är ofta den sista spaken att dra i när allt annat är i sin ordning."

Till skillnad från tidigare kommer energianvändningslösningar för enskilda byggnader också att bedömas utifrån en omfattande uppsättning strategiska kriterier.

”Under 2021 kommer fastighetssektorn att öppna upp för potential som inte har passat in i de gamla beslutsramarna. Framför allt tänker vi nu på strategiska fördelar utöver opex-fördelar."

Lagstiftning för att minska greenwashing och förtydliga regler

I slutet av webbinariet diskuterades effekterna av regleringar.

”Personligen tror jag på marknadens självreglering, men reglering spelar en stor roll när det gäller att sätta upp mål. Koldioxidneutralitet var en omöjlig tanke för fem år sedan, men nu är det ganska många företag som strävar efter det", säger Reima Rytsölä på Varma.

Enligt Rytsölä är greenwashing fortfarande vanligt i branschen. Gemensamma villkor skapar klarhet och hjälper investerare och andra aktörer att komma vidare.

Varma har sina egna kriterier för att mäta sina samarbetspartners ansvar, säger Rytsölä.

”Detta är dock inte en förutsättning för samarbete. Jag kan konstatera att uttryckliga uteslutningskriterier inte är rimliga i detta skede."

Oras Tynkkynen beskrev hur klimatarbetet i samhället oftast drivs på av näringsliv och beslutsfattare. Det händer mycket på EU-nivå. Tidigare har EU-parlamentet drivit på med sina egna händer, men nu har kommissionen anslutit sig. Resultatet är att EU har mycket bättre förutsättningar att driva klimatfrågorna framåt.

”Det finns förstås en brokig skara medlemsländer. Det finns pionjärer som Finland och Danmark, och så finns det till exempel Polen som har varit motsträvigt. Den långsamma reaktionen är naturligtvis förståelig i ett land vars ekonomi nästan helt baseras på kol. Men det måste sägas att i Polen har vindkraften tagit fart och det finns ett nytt sätt att prata om elbilar."