Den europeiska byråkratin: en regleringsspiral som snurrar runt sig själv

Goda avsikter, komplex verklighet

Ingen kommer sannolikt att motsätta sig mål som att bekämpa klimatförändringar eller skydda miljön. Det här är gemensamma utmaningar som kräver gemensamma lösningar. EU:s lagstiftning sträcker sig allt djupare in i detaljerna i vardagslivet och industrin. Det som tidigare var en fråga för företag och medlemsländer definieras nu av förordningar och direktiv från Bryssel.

Ett konkret exempel på de regulatoriska utmaningarna är EU:s F-gasförordning. Målen är rätt - som att minska klimatutsläppen och förbättra energieffektiviteten - men medlen är ofta för snäva och tidtabellerna orealistiska.

Förordningen tvingar företag att överge effektiva och ändamålsenliga kylsystem, trots att det ännu inte finns några hållbara och kostnadseffektiva alternativ. Det är viktigt att begränsa köldmedier som ger upphov till global uppvärmning, men den stränga och snabba regleringen hotar det praktiska genomförandet.

Företag tvingas byta ut funktionella och energieffektiva system innan hållbara alternativ finns tillgängliga - och kostnaderna stiger utan några betydande miljövinster.

Energidirektiv och illusionen om effektivitet

Samma fenomen återspeglas i de nya direktiven om energieffektivitet. De innebär omfattande rapporterings- och revisionsskyldigheter, vilket ökar den administrativa bördan men inte nödvändigtvis minskar energiförbrukningen.

På papperet uppnås effektivitetsförbättringar, men i realiteten läggs mer resurser på rapportering än på själva besparingarna.

Det här är ett exempel på hur goda avsikter kan vända sig mot sig själva.

En mönsterelev som lämnas ensam i klassrummet

EU vill vara en global ledare när det gäller klimatförändringar och miljöskydd - och är det ofta. Men det finns en stor risk här. Medan Europa skärper sina regler intar andra stora ekonomier, som USA och Kina, en mer pragmatisk och flexibel hållning.

Denna klyfta skapar ett konkurrenskraftsproblem för Europa. Strikta regler gör visserligen de europeiska företagen mer ansvarstagande, men de gör dem också dyrare och långsammare än sina konkurrenter. Som ett resultat av detta flyttar kompetens och investeringar till länder där affärsmiljön är friare och det är lättare för företag att blomstra.

Europas mönsterelevmentalitet kan i slutändan leda till att Europa lämnas ensamt när världen rör sig i en annan riktning.

Pragmatism är kärnan i konkurrenskraften

Reglering har en viktig roll att spela, men den bör fokusera på målen. På ett praktiskt plan hittar man de mest effektiva lösningarna när besluten fattas med hänsyn till ekonomi, teknisk prestanda och helhet.

LeaseGreens tillvägagångssätt sammanfattar kärnan i denna pragmatism: vi ser på energieffektivitet genom verkliga effekter. Vad fungerar? Vad kostar? Vad är det som verkligen gynnar både miljön och ägaren? När lösningar är vettiga och genomförbara stannar de också kvar på plats och ger långsiktiga resultat. Det är den här typen av tänkande som behövs mer i det europeiska beslutsfattandet - mindre reglering av detaljer, mer förståelse för hur man faktiskt uppnår målen.

FÖRFATTARE

Jere Kilpi, chef för Commercial Solutions

Direktör, Commercial Solutions

+358 40 451 3976

jere.kilpi@leasegreen.com